Språk:   Volym:   Bok:   Hadith:

Ladda ned som PDF
 
[2:15:84]  عَنْ سَعِيدِ بْنِ عَمْرِو بْنِ سَعِيدِ بْنِ الْعَاصِ عَنْ أَبِيهِ قَالَ دَخَلَ الْحَجَّاجُ عَلَى ابْنِ عُمَرَ وَأَنَا عِنْدَهُ فَقَالَ كَيْفَ هُوَ فَقَالَ صَالِحٌ فَقَالَ مَنْ أَصَابَكَ قَالَ أَصَابَنِي مَنْ أَمَرَ بِحَمْلِ السِّلَاحِ فِي يَوْمٍ لَا يَحِلُّ فِيهِ حَمْلُهُ يَعْنِي الْحَجَّاجَ.
[2:15:84] Said bin 'Amr bin Said bin Al-'Aas återgav: Al-Hajjaj begav sig till Ibn 'Umar medan jag befann mig där. Al-Hajjaj frågade Ibn 'Umar: ”Hur är det med dig?” Ibn 'Umar svarade: ”Jag är ok.” al-Hajjaj frågade: ”Vem har sårat dig?” Ibn 'Umar svarade: ”Den person som tillät att vapen bärs på den dag då det var förbjudet att bära dem (han syftade på Al-Hajjaj).”

[2:15:85]  عَنْ الْبَرَاءِ قَالَ خَطَبَنَا النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَوْمَ النَّحْرِ قَالَ إِنَّ أَوَّلَ مَا نَبْدَأُ بِهِ فِي يَوْمِنَا هَذَا أَنْ نُصَلِّيَ ثُمَّ نَرْجِعَ فَنَنْحَرَ فَمَنْ فَعَلَ ذَلِكَ فَقَدْ أَصَابَ سُنَّتَنَا وَمَنْ ذَبَحَ قَبْلَ أَنْ يُصَلِّيَ فَإِنَّمَا هُوَ لَحْمٌ عَجَّلَهُ لِأَهْلِهِ لَيْسَ مِنْ النُّسُكِ فِي شَيْءٍ فَقَامَ خَالِي أَبُو بُرْدَةَ بْنُ نِيَارٍ فَقَالَ يَا رَسُولَ اللَّهِ أَنَا ذَبَحْتُ قَبْلَ أَنْ أُصَلِّيَ وَعِنْدِي جَذَعَةٌ خَيْرٌ مِنْ مُسِنَّةٍ قَالَ اجْعَلْهَا مَكَانَهَا أَوْ قَالَ اذْبَحْهَا وَلَنْ تَجْزِيَ جَذَعَةٌ عَنْ أَحَدٍ بَعْدَكَ.
[2:15:85] Al-Bara' återgav: Profeten gjorde Khutba på Nahr dagen ('Id-ul-Adha) och sade: ”Det första som vi skall göra på denna vår dag är att be och sedan återvända för att slakta (våra offergåvor). Så den som gör så har handlat i enlighet med vår Sunna; och om någon slaktat innan bönen så var det endast kött som hav erbjöd sin familj och det kommer inte att på något sätt betraktas som en offergåva.” Min farbror Abu Burda bin Niyyar reste sig och sade: ”O Allahs Budbärare! Jag slaktade offergåvan innan bönen men jag har en ung get-hona vilket är bättre än ett äldre får.” Profeten sade: ”Slakta det istället för det första och en sådan get kommer inte att betraktas som en offergåva för någon annan efter dig.”

[2:15:86]  عَنْ ابْنِ عَبَّاسٍ عَنْ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ مَا الْعَمَلُ فِي أَيَّامٍ أَفْضَلَ مِنْهَا فِي هَذِهِ قَالُوا وَلَا الْجِهَادُ قَالَ وَلَا الْجِهَادُ إِلَّا رَجُلٌ خَرَجَ يُخَاطِرُ بِنَفْسِهِ وَمَالِهِ فَلَمْ يَرْجِعْ بِشَيْءٍ.
[2:15:86] Ibn 'Abbas återgav: Profeten sade: ”Inga goda handlingar som görs på några andra dagar är bättre än de som görs under dessa (de tio första dagarna av Dhul Hijja).” Då sade några av Profetens följeslagare: ”Inte ens Jihad?” Han svarade: ”Inte ens Jihad, förutom för den man som sätter sig själv och sin egendom i fara (för Allahs sak) och som inte återvänder med något av detta.”

[2:15:87]  عَنْ مُحَمَّدُ بْنُ أَبِي بَكْرٍ الثَّقَفِيُّ قَالَ سَأَلْتُ أَنَساً وَنَحْنُ غَادِيَانِ مِنْ مِنًى إِلَى عَرَفَاتٍ عَنْ التَّلْبِيَةِ كَيْفَ كُنْتُمْ تَصْنَعُونَ مَعَ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ كَانَ يُلَبِّي الْمُلَبِّي لَا يُنْكَرُ عَلَيْهِ وَيُكَبِّرُ الْمُكَبِّرُ فَلَا يُنْكَرُ عَلَيْهِ.
[2:15:87] Muhammad bin Abi Bakr Al-Thaqafi återgav: När vi var på väg från Mina till 'Arafat så frågade jag Anas bin Malik angående Talbiya: ”Hur brukade ni säga Talbiya i Profetens sällskap?” Anas sade: ”Människorna brukade säga Talbiya och vad de sade brukade (man) inte protestera emot och de brukade säga Takbir och (man) protesterade inte mot det heller.”

[2:15:88]  عَنْ أُمِّ عَطِيَّةَ قَالَتْ كُنَّا نُؤْمَرُ أَنْ نَخْرُجَ يَوْمَ الْعِيدِ حَتَّى نُخْرِجَ الْبِكْرَ مِنْ خِدْرِهَا حَتَّى نُخْرِجَ الْحُيَّضَ فَيَكُنَّ خَلْفَ النَّاسِ فَيُكَبِّرْنَ بِتَكْبِيرِهِمْ وَيَدْعُونَ بِدُعَائِهِمْ يَرْجُونَ بَرَكَةَ ذَلِكَ الْيَوْمِ وَطُهْرَتَهُ.
[2:15:88] Um 'Atiya återgav: Vi brukade bli tillsagda att komma ut på 'Id dagen och även ungmöerna och de menstruerande kvinnorna, så att de kunde stå bakom männen och säga Takbir tillsammans med dem och åkalla Allah tillsammans med dem och att hoppas på den dagens välsignelser och på renandet från synd.

[2:15:89]  عَنْ ابْنِ عُمَرَ أَنَّ النَّبِيَّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ كَانَ تُرْكَزُ الْحَرْبَةُ قُدَّامَهُ يَوْمَ الْفِطْرِ وَالنَّحْرِ ثُمَّ يُصَلِّي.
[2:15:89] Ibn 'Umar återgav: På 'Id-ul-Fitr och 'Id-ul-Adha dagen så brukades ett spjut stickas ned framför Profeten (som en Sutra) och sedan bad han.

[2:15:90]  عَنْ ابْنِ عُمَرَ قَالَ كَانَ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَغْدُو إِلَى الْمُصَلَّى وَالْعَنَزَةُ بَيْنَ يَدَيْهِ تُحْمَلُ وَتُنْصَبُ بِالْمُصَلَّى بَيْنَ يَدَيْهِ فَيُصَلِّي إِلَيْهَا بَاب خُرُوجِ النِّسَاءِ وَالْحُيَّضِ إِلَى الْمُصَلَّى.
[2:15:90] Ibn 'Umar återgav: Profeten brukade gå till böneplatsen (Musalla) och en 'Anaza brukade bäras fram inför honom och placeras på böneplatsen framför honom och han brukade be vänd mot den (som en Sutra).

[2:15:91]  عَنْ مُحَمَّدٍ عَنْ أُمِّ عَطِيَّةَ قَالَتْ اُمِرْنا أَنْ نُخْرِجَ الْعَوَاتِقَ وَذَوَاتِ الْخُدُورِ * وَعَنْ أَيُّوبَ عَنْ حَفْصَةَ بِنَحْوِهِ وَزَادَ فِي حَدِيثِ حَفْصَةَ قَالَ أَوْ قَالَتْ الْعَوَاتِقَ وَذَوَاتِ الْخُدُورِ وَيَعْتَزِلْنَ الْحُيَّضُ الْمُصَلَّى.
[2:15:91] Muhammad återgav: Um 'Atiyya sade: ”Vår Profet beordrade oss att komma ut (på 'Id dagen) med de vuxna flickorna och ungmöerna (som) stannade i avskildhet.” Hafsa återgav ovannämnda hadeeth och lade till: ”De mogna flickorna eller ungmöerna stannade i avskildhet men de menstruerande kvinnorna fick hålla sig borta från böneplatsen.”

[2:15:92]  عَنْ ابْنَ عَبَّاسٍ قَالَ خَرَجْتُ مَعَ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَوْمَ فِطْرٍ أَوْ أَضْحَى فَصَلَّى ثُمَّ خَطَبَ ثُمَّ أَتَى النِّسَاءَ فَوَعَظَهُنَّ وَذَكَّرَهُنَّ وَأَمَرَهُنَّ بِالصَّدَقَةِ.
[2:15:92] Ibn 'Abbas återgav: (Under mina pojkår) gick jag ut tillsammans med Profeten på 'Id-ul-Fitr eller 'Id-ul-Adha dagen. Profeten bad och gjorde sedan Khutba och sedan gick han mot kvinnorna, predikade, gav dem råd, och befallde dem att ge allmosor.”

[2:15:93]  عَنْ الْبَرَاءِ قَالَ خَرَجَ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَوْمَ أَضْحًى إِلَى الْبَقِيعِ فَصَلَّى رَكْعَتَيْنِ ثُمَّ أَقْبَلَ عَلَيْنَا بِوَجْهِهِ وَقَالَ إِنَّ أَوَّلَ نُسُكِنَا فِي يَوْمِنَا هَذَا أَنْ نَبْدَأَ بِالصَّلَاةِ ثُمَّ نَرْجِعَ فَنَنْحَرَ فَمَنْ فَعَلَ ذَلِكَ فَقَدْ وَافَقَ سُنَّتَنَا وَمَنْ ذَبَحَ قَبْلَ ذَلِكَ فَإِنَّمَا هُوَ شَيْءٌ عَجَّلَهُ لِأَهْلِهِ لَيْسَ مِنْ النُّسُكِ فِي شَيْءٍ فَقَامَ رَجُلٌ فَقَالَ يَا رَسُولَ اللَّهِ إِنِّي ذَبَحْتُ وَعِنْدِي جَذَعَةٌ خَيْرٌ مِنْ مُسِنَّةٍ قَالَ اذْبَحْهَا وَلَا تَفِي عَنْ أَحَدٍ بَعْدَكَ.
[2:15:93] Al-Bara' återgav: Profeten begav sig mot Al-Baqi (Medinas gravplats) på 'Id-ul-Adha dagen och bad en bön bestående av två Rakat (av 'Id-ul-Adha) och sedan vände han sig mot oss och sade: ”PÅ denna vår dag så är vår första handling av dyrkan att genomföra bön och sedan skall vi återvända och slakta offergåvorna, och den som gör detta handlar i enlighet med vår Sunna; och om någon slaktade sin offergåva innan det (innan bönen) så var det något han förberedde innan till sin familj och det kommer inte att anses som en Nusuk (offergåva).” En man reste sig och sade: ”O Allahs Budbärare! Jag slaktade (djuret innan bönen) men jag har en ung get-hona som är bättre än ett äldre får.” Profeten sade till honom: ”Slakta det. Men en liknande offergåva kommer inte att vara tillräckligt för någon annan efter dig.”

[2:15:94]  عَنْ عَبْدُ الرَّحْمَنِ بْنُ عَابِسٍ قَالَ سَمِعْتُ ابْنَ عَبَّاسٍ قِيلَ لَهُ أَشَهِدْتَ الْعِيدَ مَعَ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ نَعَمْ وَلَوْلَا مَكَانِي مِنْ الصِّغَرِ مَا شَهِدْتُهُ حَتَّى أَتَى الْعَلَمَ الَّذِي عِنْدَ دَارِ كَثِيرِ بْنِ الصَّلْتِ فَصَلَّى ثُمَّ خَطَبَ ثُمَّ أَتَى النِّسَاءَ وَمَعَهُ بِلَالٌ فَوَعَظَهُنَّ وَذَكَّرَهُنَّ وَأَمَرَهُنَّ بِالصَّدَقَةِ فَرَأَيْتُهُنَّ يَهْوِينَ بِأَيْدِيهِنَّ يَقْذِفْنَهُ فِي ثَوْبِ بِلَالٍ ثُمَّ انْطَلَقَ هُوَ وَبِلَالٌ إِلَى بَيْتِهِ.
[2:15:94] 'Abdur Rahman bin 'Abis återgav: Ibn 'Abbas blev tillfrågad om han hade varit med Profeten på 'Id bönen. Han sade: ”Ja. Och jag hade inte kunnat vara med honom om jag inte hade varit ung. (Profeten kom ut) tills han nådde fram till markeringen som fanns nära Kathir bin As-Salt's hus, bad, gav Khutba och begav sig sedan mot kvinnorna. Bilal följde med honom. Han predikade till dem, gav dem råd, och befallde dem att ge allmosor. Jag såg kvinnorna lägga sina smycken med sina utsträckta händer i Bilals klädnad. Sedan återvände Profeten hem tillsammans med Bilal.”

[2:15:95]  عَنْ ابْنُ جُرَيْجٍ قَالَ أَخْبَرَنِي عَطَاءٌ عَنْ جَابِرِ بْنِ عَبْدِ اللَّهِ قَالَ سَمِعْتُهُ يَقُولُ قَامَ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَوْمَ الْفِطْرِ فَصَلَّى فَبَدَأَ بِالصَّلَاةِ ثُمَّ خَطَبَ فَلَمَّا فَرَغَ نَزَلَ فَأَتَى النِّسَاءَ فَذَكَّرَهُنَّ وَهُوَ يَتَوَكَّأُ عَلَى يَدِ بِلَالٍ وَبِلَالٌ بَاسِطٌ ثَوْبَهُ يُلْقِي فِيهِ النِّسَاءُ الصَّدَقَةَ قُلْتُ لِعَطَاءٍ زَكَاةَ يَوْمِ الْفِطْرِ قَالَ لَا وَلَكِنْ صَدَقَةً يَتَصَدَّقْنَ حِينَئِذٍ تُلْقِي فَتَخَهَا وَيُلْقِينَ قُلْتُ أَتُرَى حَقًّا عَلَى الْإِمَامِ ذَلِكَ وَيُذَكِّرُهُنَّ قَالَ إِنَّهُ لَحَقٌّ عَلَيْهِمْ وَمَا لَهُمْ لَا يَفْعَلُونَهُ. عَنْ الْحَسَنُ بْنُ مُسْلِمٍ عَنْ طَاوُسٍ عَنْ ابْنِ عَبَّاسٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمَا قَالَ شَهِدْتُ الْفِطْرَ مَعَ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ وَأَبِي بَكْرٍ وَعُمَرَ وَعُثْمَانَ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمْ يُصَلُّونَهَا قَبْلَ الْخُطْبَةِ ثُمَّ يُخْطَبُ بَعْدُ خَرَجَ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ كَأَنِّي أَنْظُرُ إِلَيْهِ حِينَ يُجَلِّسُ بِيَدِهِ ثُمَّ أَقْبَلَ يَشُقُّهُمْ حَتَّى جَاءَ النِّسَاءَ مَعَهُ بِلَالٌ فَقَالَ {يَا أَيُّهَا النَّبِيُّ إِذَا جَاءَكَ الْمُؤْمِنَاتُ يُبَايِعْنَكَ} الْآيَةَ ثُمَّ قَالَ حِينَ فَرَغَ مِنْهَا آنْتُنَّ عَلَى ذَلِكِ قَالَتْ امْرَأَةٌ وَاحِدَةٌ مِنْهُنَّ لَمْ يُجِبْهُ غَيْرُهَا نَعَمْ لَا يَدْرِي حَسَنٌ مَنْ هِيَ قَالَ فَتَصَدَّقْنَ فَبَسَطَ بِلَالٌ ثَوْبَهُ ثُمَّ قَالَ هَلُمَّ لَكُنَّ فِدَاءٌ أَبِي وَأُمِّي فَيُلْقِينَ الْفَتَخَ وَالْخَوَاتِيمَ فِي ثَوْبِ بِلَالٍ . قَالَ عَبْدُ الرَّزَّاقِ الْفَتَخُ الْخَوَاتِيمُ الْعِظَامُ كَانَتْ فِي الْجَاهِلِيَّةِ.
[2:15:95] Ibn Juraij återgav: 'Ata' berättade för mig att han hörde Jabir bin 'Abdullah säga: ”Profeten reste sig efter bönen under 'Id-ul-Fitr. Först bad han och sedan gav han Khutba. Efter att ha avslutat den så gick han ned (från talarstolen) och begav sig mot kvinnorna och gav dem råd medan han stödde sig mot Bilals hand. Bilal spred ut sin klädnad i vilken kvinnorna lade sina allmosor.” Jag frågade 'Ata om detta var Zakat-ul-Fitr. Han sade: ”Nej, det var bara allmosor som gavs vid det tillfället. Någon kvinna lade /(dit) sin fingerring och de andra gjorde samma sak.” Jag sade (till 'Ata): ”Tror du att det är Imamens plikt att ge råd till kvinnorna (på 'Id dagen)?” Han svarade: ”Utan tvivel så är det Imamens plikt att göra det och varför skulle han inte göra det?” Al Hasan bin Muslim berättade för mig att Ibn 'Abbas sagt: ”Jag var tillsammans med Profeten, Abu Bakr, 'Umar och 'Uthman på 'Id-ul-Fitr bönerna. De brukade be innan Khutba och de brukade ge (sin) Khutba efteråt. En gång så kom Profeten ut (för 'Id bönen) och det är som om jag ser honom framför mig hur han vinkade åt folket att sätta sig ned. Sedan kom han, stödd på Bilal, korsandes raderna tills han nådde fram till kvinnorna. Han reciterade följande vers: 'Profet! När troende kvinnor kommer till dig för att avlägga trohetsed …' (till sluter av versen) (60:12).' Efter att ha avslutat recitationen sade han: ”O Kvinnor! Uppfyller ni ert avtal?” Ingen förutom en kvinna sade: ”Ja.” Hasan visste inte vem den kvinnan var. Profeten sade: ”Ge då allmosor.” Bilal spred ut sin klädnad och sade: ”Fortsätt att ge allmosor. Låt min far och min mor offra sina liv för er (kvinnor).” Så kvinnorna fortsatte att lägga sina Fatkhs (stora ringar) och andra typer av ringar i Bilals klädnad.” Abdur-Razaq sade: ”Fatkhs är en stor ring som brukade bäras under okunskapens (förislamiska) dagar.

[2:15:96]  عَنْ أَيُّوبُ عَنْ حَفْصَةَ بِنْتِ سِيرِينَ قَالَتْ كُنَّا نَمْنَعُ جَوَارِيَنَا أَنْ يَخْرُجْنَ يَوْمَ الْعِيدِ فَجَاءَتْ امْرَأَةٌ فَنَزَلَتْ قَصْرَ بَنِي خَلَفٍ فَأَتَيْتُهَا فَحَدَّثَتْ أَنَّ زَوْجَ أُخْتِهَا غَزَا مَعَ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ ثِنْتَيْ عَشْرَةَ غَزْوَةً فَكَانَتْ أُخْتُهَا مَعَهُ فِي سِتِّ غَزَوَاتٍ فَقَالَتْ فَكُنَّا نَقُومُ عَلَى الْمَرْضَى وَنُدَاوِي الْكَلْمَى فَقَالَتْ يَا رَسُولَ اللَّهِ أَعَلَى إِحْدَانَا بَأْسٌ إِذَا لَمْ يَكُنْ لَهَا جِلْبَابٌ أَنْ لَا تَخْرُجَ فَقَالَ لِتُلْبِسْهَا صَاحِبَتُهَا مِنْ جِلْبَابِهَا فَلْيَشْهَدْنَ الْخَيْرَ وَدَعْوَةَ الْمُؤْمِنِينَ قَالَتْ حَفْصَةُ فَلَمَّا قَدِمَتْ أُمُّ عَطِيَّةَ أَتَيْتُهَا فَسَأَلْتُهَا أَسَمِعْتِ فِي كَذَا وَكَذَا قَالَتْ نَعَمْ بِأَبِي وَقَلَّمَا ذَكَرَتْ النَّبِيَّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ إِلَّا قَالَتْ بِأَبِي قَالَ لِيَخْرُجْ الْعَوَاتِقُ ذَوَاتُ الْخُدُورِ أَوْ قَالَ الْعَوَاتِقُ وَذَوَاتُ الْخُدُورِ شَكَّ أَيُّوبُ وَالْحُيَّضُ وَيَعْتَزِلُ الْحُيَّضُ الْمُصَلَّى وَلْيَشْهَدْنَ الْخَيْرَ وَدَعْوَةَ الْمُؤْمِنِينَ قَالَتْ فَقُلْتُ لَهَا الْحُيَّضُ قَالَتْ نَعَمْ أَلَيْسَ الْحَائِضُ تَشْهَدُ عَرَفَاتٍ وَتَشْهَدُ كَذَا وَتَشْهَدُ كَذَا.
[2:15:96] Aiyub återgav: Hafsa bint Sirin sade: ”På 'Id så brukade vi förbjuda våra flickor att gå ut till 'Id bönen. En dam kom och stannade i Bani Khalafs palats och jag gick till henne. Hon sade: ”Min systers man deltog i tolv heliga slag tillsammans med Profeten och min syster var tillsammans med sin man under sex av dessa. Min syster sade att de brukade vårda de sjuka och ta hand om de sårade. En gång så frågade hon: 'O Allahs Budbärare! Om en kvinna inte har någon slöja, är det någon skada i att hon inte kommer ut (på 'Id dagen)?” Profeten sade: ”Hennes följeslagare skall låta henne dela slöjan med henne, och kvinnorna skall delta i de goda handlingarna och i de Troendes religiösa sammankomster.” Hafsa lade till: ”När Um 'Atiya kom så gick jag till henne och frågade: ”Hörde du något om den och den?” Um 'Atiya sade: ”Ja, må min far offras för Profeten, (Och varje gång som hon nämnde Profetens namn brukade hon säga: 'Må min far offras för honom). Han sade: ”Mogna jungfrur som ofta håller avskilda (eller Mogna flickor och jungfrur som ofta håller sig avskilda- Aiyub är inte säker på vilket av dem som var rätt), och menstruerande kvinnor skall komma ut (på 'Id dagen). Men de menstruerande kvinnorna skall hålla sig borta från böneplatsen (Musalla). Och alla kvinnorna skall delta i de goda handlingarna och i de troendes religiösa sammankomster.” Hafsa sade: PÅ den dagen sade jag till Um 'Atiya: ”Även de som menstruerar?' Um 'Atiya svarade: ”Ja. Går de inte till 'Arafat och andra platser?'”

[2:15:97]  عَنْ أُمُّ عَطِيَّةَ قَالَتْ أُمِرْنَا أَنْ نَخْرُجَ فَنُخْرِجَ الْحُيَّضَ وَالْعَوَاتِقَ وَذَوَاتِ الْخُدُورِ قَالَ ابْنُ عَوْنٍ أَوْ الْعَوَاتِقَ ذَوَاتِ الْخُدُورِ فَأَمَّا الْحُيَّضُ فَيَشْهَدْنَ جَمَاعَةَ الْمُسْلِمِينَ وَدَعْوَتَهُمْ وَيَعْتَزِلْنَ مُصَلَّاهُمْ.
[2:15:97] Um-'Atiya återgav: Vi blev tillsagda att gå ut (för 'Id) och att även ta med oss de menstruerande kvinnorna, de mogna flickorna, och jungfruarna som befann sig i avskildhet. (Ibn 'Aun sade: ”Eller mogna jungfrur som befann sig i avskildhet).” De menstruerande kvinnorna kunde närvara vid Muslimernas religiösa sammankomster och åkallan, men de skulle hålla sig borta från böneplatsen.

[2:15:98]  عَنْ ابْنِ عُمَرَ أَنَّ النَّبِيَّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ كَانَ يَنْحَرُ أَوْ يَذْبَحُ بِالْمُصَلَّى.
[2:15:98] Ibn 'Umar återgav: Profeten brukade utföra Nahr eller slakta offergåvor vid böneplatsen (på 'Id-ul-Adha).


Sida 2 av 3 1 | 2 | 3 |